Jag hatar att jag älskar Tottenham... (2010-11-09 22:56)
Dö dödens död. Jag hatar att jag älskar Tottenham. De gör mig till en dålig människa. Sämre människa. Jag önskar folk döda när jag ser Tottenham. Idag är de stundtals briljanta, spelar ut, äger. Har säkert 20 hörnor. Gör 1-0. Sen springer de in ivägen och det femtielfte mittbacksparet gör bort sig och jag tar en Ledley King med rullator varje dag i veckan. Dö era jävlar vill jag bara skrika. Och jag gör det. Skriker mig hes, skriker BG galen och jag är röd i ansiktet.
Bitter smak av salt i munnen. Gråter mina tårar inombords. Äter svavel, spyr eld och det ryker ur min näsa. Dö.
Det känns som en återvändsgränd. När man tror man är på rätt väg är det bara att vända om. Ett steg fram och tre tillbaka. Livet som liljevit är ingen dans på liljor. Det är en taggig barfotavandring på tistlar. Just nu känns det som om jag sitter i en bil utan bensin i en snöstorm på en återvändsgata. Jag vet varken fram eller bak. Jag sitter där jag sitter och jag fryser. Fryser ett redan dött hjärta till is. På en återvändsgränd. A dead end.
På lördag är farsan på plats. Kanske har jag glömt dagens kryss då. Kanske sitter jag där igen och hoppas framför TVn. Förmodligen lika besviken efter. Tåget har gått och alla lag rusar om och vi tar ett steg fram och tre tillbaka. Ibland undrar jag varför? Vad är det för mening med allt. What's the point?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar