måndagen den 18:e juli 2011

En för framtiden...

Souleymane Coulibaly, den nya Drogba, heter nästa nyförvärv. Ännu en för framtiden då han blott är 16 år. Han gjorde stor succé under U-17 VM.


Det här målet är ju helt bananas.


P.S Bloggen har legat i träda ett tag. Jag har helt enkelt inte haft lust att skriva. Jag såg förvisso träningsmatchen. Den var som vilken match på försäsongen som helst. Slutade som alla matcher gjorde för ett par år sen. Förlust på övertid. Bale såg pigg ut. VDV på Modric plats var intressant. Annars kan man ju inte komma ifrån att Modric-sagan har sugit musten ur allt vad intresse heter. Det kommer tillbaka och jag håller på Levy. Någon måste fan vissa vad som gäller. Hoppas Modric fattar vad han har och kan spela trots att han vill bort, för lämna verkar han ju inte göra. D.S

tisdagen den 12:e juli 2011

En nykomling och en inte längre önskvärd...

För kännedom orkar jag inte ens diskutera Modric och allt som han sagt eller inte sagt. För mig är han från och med nu inte längre önskvärd.

Annars rullar livet vidare. Spurs har tydligen signat en ny ung förmåga från Barca. Cristian Ceballos har jag aldrig hört talas om. 18 år och offensiv mittfältare/anfallare. Hoppas inte det blir en GIO all over again.

Kul klipp när han som ung leker med en boll. Teknik verkar han i alla fall ha.

fredagen den 8:e juli 2011

Here we go again...

Jag har tröttnat på den här sommaren. Jag har till och med börjat hata den. Och jag pratar inte om regnet eller de där jävla flugorna som invaderat huset. Jag pratar om alla dessa negativa rykten.

Alla som följer Tottenham har ju dansat den nya kroatiska dansen Modric hela sommaren, ni vet den där när man skrålar: Och en slank han dit och en slank han hit och en slank han ner i diket. Nu när den dansflugan lagt sig och alla, inklusive Modric, verkar vara inställda på ett år till i liljevit då kommer nästa rykte.

Bale till Barca! Visst är det AB men inlägg på spursforum har vittnat om samma sak. Och visst det står att det inte kommer ske i sommar men jag är ändå förbannat trött på dessa rykten som förmodligen påverkar laget.

Låt mig fortsätta med dansliknelserna: För övrigt känns det som om ryktessommaren annars håller sig till vals. Ett fram och två tillbaka. Det ryktas fortfarande om samma spelare men bara med skillnaden att vi inte kommit närmare att signa dem. Dansar vi ett fram och två tillbaka hela sommaren kommer det inte bli mycket nytt till hösten.

Själv dansar jag inte nykter.

Jag hade en blogg en gång, part 6...

Inte sist, på väg upp... (2008-11-10 11:35)
Grävde ner mig i Kent igår. Så pass mycket att jag glömde att skriftligt jubla åt ännu en seger, denna gång borta mot City. 2-1, två nya mål av Bent och vi ligger på sextonde plats, inte sist, på väg upp.


Jag lever drömmen... (2008-11-12 23:05)
Det finns ingen hejd på glädjen. Vad är det som har hänt? Seger igen, nu i ligacupen, mot Liverpool. 4-2 på White Hart Lane, ryssen två, united-lånet två. Tydligen högst rättvist och målen Liverpool gjorde var inget annat än målvaktstavlor. Vad är det med Tottenham och målvakter?
Harry for president eller gud eller vad fan som helst. Jag lever drömmen. Tack Harry.
På lördag Fulham borta. Tre nya pinnar kanske och fortsatt tabellklättring.

söndagen den 3:e juli 2011

Är jag en astronaut, är jag så ensam...

Visst det är semestertider men det här är ju löjligt. Det är ju yttre-rymden-tyst i virtuella-rymden-nätet. Det viskas som en stilla bris om Vucinic men det är knappt hörbart.

Jag känner mig helt övergiven där jag sitter framför den blinkande skärmen och letar febrilt efter något att hänga tag i, något att hoppas på. Men som en astronaut, så ensam är jag. Övergiven i cyberrymden. Så känns det.

Jag youtubade Tottenham utan lycka, jag googlade Tottenham och jag fann inte mycket att liva upp kvällen med.

Så jag bidar min tid. Jag väntar. Jag hoppas. Som en ensam astronaut i väntan på hemfärd. Houston we have a problem!

fredagen den 1:e juli 2011

torsdagen den 30:e juni 2011

Om drömmar (En del slår in, andra inte)...

Jag drömde om en ö i solnedgången och jag drömde om att ölen aldrig tog slut och jag drömde om lata dagar och jag drömde om en vecka utan Tottenham och den drömmen slog in.

Jag drömde om nya kontrakt och jag drömde om nya spelare och jag drömde om anfallare som kan göra mål och jag drömde om att det skulle hänt massor och den drömmen slog inte in.

Nu sitter jag här med fjäll på ryggen och halsont och letar febrilt igenom forum, twitter och engelska tidningar men hittar inte mycket. Ganska samma som innan. Inte mycket nytt om Modric, några säger att han ska få en löneförhöjning och några säger att han ska vägra spela och jag läser om att Lennon antingen ska skriva nytt kontrakt eller gå till Pool och att då ska Downing komma annars ska han gå till Pool och sen är Defoe i Sunderland för en medical och sen så har vi köpt en Mexican som är född i Chester och han har aldrig gjort mål och Palacios är på väg till PSG och Parker alltid denna jävla Parker och den där Leandro-killen verkar aldrig bli klar och ska man tro dem som vet kommer han inte bli klar förens i januarifönstret och sen ska Pav tillbaka hem till ruski och jag fick nog av alla ryssar på Ibiza och sen läser jag om att vi ska betala monstersummor för en 16-åring och det är där någonstans jag inte orkar mer.

Summa summarum har inget hänt. Vi har inte köpt, inte sålt och jag inser att drömmen är bäst just när man drömmer den. Om drömmen inte handlar om en ö i solen, om öl, om lata dagar, om en vecka utan Tottenham. Den drömmen var bättre i verkligheten. Just nu är den ett minne blott.

I morgon drömmer jag ny drömmar. De handlar om Tottenham och kommer kanske aldrig slå in. Jag antar att det är det Tottenham handlar om. Att drömma drömmen stor. Att hålla huvudet högt. Att sikta högt och göra det vackert. Som han en gång sa den där Bill.

"It is better to fail aiming high than to succeed aiming low. And we of Spurs have set our sights very high, so high in fact that even failure will have in it an echo of glory."
// Bill Nicholson